Hej!!!

Jag har nu äntligen kommit hem från Ungern. Tog ju lite längre tid än beräknat, någon bestämde sig för att stanna på slottet en vecka extra... någon är alltså min mamma...

Men men. Nu har jag en liten välkommen hem-gåva till mig själv och er!

Jag, Linnéa Gren, ska starta en legacy!

Jag börjar med att berätta om min kära grundare.

Hennes namn är Tuni Thatcher och hon är lite speciell. Hon har nämligen utomjordinar i släkten. Självklart märks detta i hennes drag. Det påverkar till exempel hudfärg, hårfärg och ögon. Med tanke på att Tuni bor i Isla Paradiso, en ö fylld med fullkomligt normala människor, blir hon inte särskilt väl mottagen när hon flyttar in. Ingen verkar tycka att det är okej att någon med utomjordiska rötter bor på ön.

Egenskaper: • Galen

                    • Ensamvarg

                    • Geni

                    • Skicklig skulptör

                    • Oemotståndlig

Favoriter: • R&B

                 • Ostschnitzel

                 • Svart

Stjärntecken: Kräfta

Livslång önskan: De rika och berömdas livsstil

OBS! Allting är lottat.

Och nu: det ni alla har väntat på! BILDER!

Ni kanske märker att Tuni är en utomjording? :P

Här börjar historien.

Tuni sitter på bussen, fylld med hopp. Kanske allt blir bättre nu, när hon flyttat till Isla Paradiso. Hoppet är en skön känsla, men samtidigt försöker Tuni kväva det, hon blir bara besviken annars.

Äntligen kommer bussen fram. Tuni kliver av, tar sin packning och börjar gå mot sin nya tomt. Hon har inte mycket pengar, men å andra sidan kan hon inte bygga huset själv. Trots pengabristen anlitar hon en byggfirma, som snart har lyckats bygga ett litet hus, som matchar Tunis tajta budget. Det är inte mycket, men det är... lite.

Ett par bilder på Tunis lilla hus.

Hon har det hon behöver, men det finns en sak som fattas. Hur ska hon kunna skulptera utan en skulptörplatta?

Tuni går ut på stan en sväng. Hon måste få lite frisk luft efter den långa bussresan. Hon sätter sig på en liten sylta mitt ute i ingenstans och beställer en tallrik nachos. Hon har inte råd med något dyrare. Hon är själv på stället ända tills en man och en kvinna kommer in. Tuni känner igen dem som paret Ichtaca. Kvinnan får syn på Tuni och skriker i högan sky. Sedan faller hon avsvimmad ner på golvet.

"Ditt monster!" utropar mannen och böjer sig ner mot sin fru.

"Men- men-" stammar Tuni. "Jag har inte gjort något!"

Mannen hånskrattar och säger: "Så det var inte du som skrämde halvt ihjäl henne, va? Jag ska fan rapportera dig det första jag gör när vi kommer härifrån."

Tuni vänder sig bort och en ensam tår rullar ner för hennes kind. Ska det bli lika illa som i hennes barndomshem Twinbrook?

Paret lämnar snart syltan och Tuni kan andas ut. Hon inser att hon måste skaffa sig något annat att tänka på, något som tar upp nästan all hennes tid. Det finns två saker att välja på. Eftersom alla är rädda för Tuni kan hon inte skaffa någon romantisk relation. Istället väljer ho plan B: skaffa sig ett jobb. Hon funderar en stund och kommer fram till att läkararbetet skulle passa henne, hon är ju inte ett geni inte för inte.

När Tuni kommer till sjukhuset går hon in och söker ett jobb. Hon träffar Persephone Han och vädjar om en intervju. Persephone ryggar tillbaka när hon ser Tuni. Hon verkar nästan äcklad. Trots detta värdesätter hon Tunis logiska färdighet och ger henne ett jobb som organdonator.

Här jobbar Tuni.

Hon känner efter en lång dag att det är dags att gå hem. Hon öppnar sin lilla minibar (eftersom hon inte hade råd med någon kyl) och tar några klunkar iskall, välsmakande ananasjuice. Hon sätter sig sedan och läser en bok hon fått från jobbet. Det är meningen att hennes arbetsbetyg ska höjas om hon läser den. När hon börjar bli trött tänker hon att hon borde gå och lägga sig. Hon ska ju trots allt upp och jobba klockan nio imorgon. Tuni kan äntligen pusta ut.

Tuni får äntligen gå till sängs.

Slut på kapitel 1.

Hoppas ni gillar det än så länge. Kommer uppdatera så ofta jag kan.

Puss hej! :)